Jag har många goda och bästa vänner, jag har grupper och klasskompisar som är en så stor del av mig. Men min bästa vän är ändå min bästa vän, hon tillhör liksom inget annat. Hon är ingen klasskompis längre, hon tillhör ingen grupp, det är bara hon och jag. Min Agnes.

 

 

Det finns egentligen inte så mycket att säga, vi hör liksom ihop. Har alltid gjort det och kommer alltid att göra. Ags och Ells liksom. Ingen kan nog förstå hur underbart det är att ha en vän som man alltid kan lita på, alltid ställer upp, som man alltid har så kul med, som man har 240594567 olika minnen med. Det är något att vara avundsjuk på.
Ibland när jag pratar med någon själv kan jag säga vi eller vår, som att Agnes var med. I vår gamla klass, eller i helgen gjorde vi. Som att vi alltid satt ihop liksom, men på något sätt är du nog alltid med mig, precis överallt.

 

Dag 1 - Om mig själv
Dag 2 - Min familj
Dag 3 - Min första kärlek
Dag 4 - Min bästa vän

 

//Ellen